Canada

Sverige

Sedan 1900-talet har Sverige styrts av och med en socialdemokratisk välfärdsmodell, men med en marknadsekonomi (Lindahl, 2015) vilket faktiskt inte är särskilt vanligt när ett land styrs med denna typ av välfärdsmodell då en av grundtankarna är att staten ska ge trygghet och frihet från en otrygg marknad (Wikipedia, Sverige, 2016) . Att Sverige styrs på detta sätt märks bland annat på att vi får bidrag i form av till exempel barn- och studiebidrag. Vi hade inte fått bidrag i samma utsträckning ifall vi istället hade följt en liberal eller konservativ välfärdsmodell. Sedan har vi även fri skolgång och fri sjukvård vilket också är två exempel på välfärdstjänster som vi får ta del av i den socialdemokratiska modellen.

Sedan har vi även förskola. Förskola är en generell välfärdstjänst som alla kan ta del av men som vänder sig till barn mellan 1-5 års ålder. Förskolans uppgift är att möjliggöra för vårdnadshavare att studera och förvärvsarbeta, men samtidigt driva en pedagogisk verksamhet där barnen har möjlighet att utveckla deras välbefinnande, lära och lek.

Det finns både kommunalt och privat ägda förskolor. Vårdnadshavarna en avgift som inom kommunala förskolor följer maxtaxan och baserar avgiften beroende på inkomsten en har. Där den högsta avgiften ligger på 1260 kr per månad för första barnet. Sedan blir det lägre ju fler barn en har. (Wikipedia Förskola i Sverige, 2016) Är förskolan privat så kan denna avgift vara lite hur som helst.

År 2015 la regeringen ner 382226 kr för att utbilda lärare och förskolepersonal och därefter la dom ner 4 612 000 kronor på förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet (Regeringen, 2015).

Kanada

I grunden så styrs Kanada med en liberal välfärdsmodell men den sägs vara en blandning mellan liberal och socialdemokratisk välfärdsmodell (Marcus, 2016). Detta märks bland annat då det inte är ett särskilt högt skattetryck och för att invånarna inte garanteras mer än en grundtrygghet. Det vill säga är allting lågt och prioriteringar ligger inte på välfärdstjänster utan att ge kraft till den enskilda individen och se till att den gör sitt eget bästa för att det ska vara frihet från staten.

Alla människor med barn mellan åldrarna 0-6 har rätt att placera sina barn i förskola då detta är en generell välfärdstjänst. Varje år så går cirka 12,2% av Kanadas statsbudget till utbildning (Karlsson, 2016) och där är då de offentligt finansierade förskolorna inkluderade då det räknas som en form av utbildning. Barnen som först går i något som kallas early childhood education mellan åldern 0 till 3 för att därefter gå på junior kindergarten eller pre-kindergarten mellan ålder 3-5 för att sedan gå på grade primary eller kindergarten (Wikipedia Education in Canada, 2016) när de är 5-6 år lär sig mängder med saker på deras antingen kommunala eller privata förskolor och det är anledningen till varför dessa 12,2% kan inkludera förskola.

Tidigare år har dock ännu mer av statsbudgeten gått dit då den var mer subventionerad och då kostade fem till sex kanadensiska dollar per dag men detta blev för dyrt för regeringen och de var tvungna att planera om för att ha möjlighet att lägga pengar på annat. Detta resulterade i att det blev förskolan blev mycket dyrare  och nu mer kostar från 20 till 60 kanadensiska dollar per dag.

Jämförelse

Två av de likheter som finns mellan Sverige och Kanadas sätt att erbjuda denna välfärdstjänst är att de båda länderna vill att en ska betala en summa pengar för att låta barnen få vara på förskolan (Wikipedia Förskola i Sverige 2016, Marcus 2016) och att en erbjuder förskola för samma åldrar i de bägge länderna.

Kostnaden är dock inte samma i Sverige som den är i Kanada. Här så är den månatlig medan en i Kanada debiteras varje dag. Här har vi ett maxbelopp på 1260 kronor varje månad. Där kostar det väldigt olika beroende på vad för typ av förskola det är och hur eftertraktad den är (Marcus, 2016). Det kan alltså kosta ända upp till 9000 kronor per månad. I både Sverige och Kanada så byter barnen avdelning beroende på vilken ålder en har. Dessa avdelningar kallas här för saker eller varelser som till exempel delfinen, valen och flodhästen och där heter det annat för samma sak.

Kanada och Sverige är inte helt olika när det gäller denna välfärdstjänst och den största skillnaden mellan de två olika länderna är nog trots allt priset.

Analys

I Sverige så är det väldigt bra att vi inom kommunala förskolor använder oss av maxtaxa systemet som anpassar avgiften beroende på vilken inkomst vårdnadshavarna har (Wikipedia, Förskola i Sverige, 2016). Detta kan vara en stor fördel för personer som inte har en särskilt hög inkomst och då inte heller blir tvungna att betala mer än de klarar av. Det kan däremot finnas en begränsning i att välja förskola då de som ägs privat inte har samma system och därför hindrar personer med lägre inkomst att sätta sina barn där vilket i sin tur leder till att det blir långa köer och väntelistor och svårt att få en plats på förskolan åt sitt barn. Det resulterar i att vårdnadshavare med en redan knaper inkomst måste stanna hemma vilket i sin tur leder till att de inte får någon lön då de inte är på deras arbetsplatser och det förvärrar situationen ännu mer.

Samma sak gäller i Kanada. Rika personer har lättare att få sina barn i förskola då det inte anstränger ekonomin att sätta barnen på förskolor som är mycket dyra där fattigare personer inte har möjlighet att ha sina barn vilket gör att det finns fler lediga platser (Marcus, 2016). De som har en låg inkomst drabbas av samma konsekvenser som de som är fattiga i Sverige men eftersom att förskolan är så otroligt dyr så blir det jobbigt för ekonomin oavsett ifall barnet har en förskoleplats eller inte. Förhoppningsvis så blir det lite enklare ifall en kan arbeta samtidigt som en har sina barn på förskola.