Canada

                                           

 

Sverige

 

Sveriges välfärd är uppbyggd efter den socialistiska välfärdsmodellen, där grundideén är att alla ska kunna ta del av välfärden. Därför är dom allra flesta välfärdstjänster i Sverige generella. Ett exempel på detta är barnbidrag (Almgren m.fl. 2012, s. 274). För att det här systemet ska fungera betalar medborgarna ganska hög skatt. I dag är skattetrycket i Sverige 43,3% (Carlgren, 2016). Högt skattetryck är ett exempel på varför Sverige har den socialistiska välfärdsmodellen (Almgren m.fl. 2012, s.274)

 

Äldrevården i Sverige är generell, alla kan alltså ta del av den. Det är mycket vanligt att man vill bo hemma i sig egna hus så länge som möjligt (informationsverige.se). Då kan man välja att ha hemtjänst, och få hjälp med vardagssysslor. När man sedan når den punkten att man inte klarar av att bo hemma längre finns det olika typer av boenden att välja mellan. Om man endast har problem med trappor, höga trösklar och bara behöver lite assistans i vardagen kan man flytta till eller senior- eller trygghetsboende. Där är bostaden anpassad för äldre människor. Behöver man mer hjälp än så är ett alternativ att hyra en lägenhet i ett så kallat servicehus. Då görs en prövning på hur mycket assistans den äldre behöver innan hen flyttar in. Sedan betalar man bara kostnaden för just den omvårdnaden man får. Det sista alternativet är äldreboende och gäller om den äldre behöver assistans dygnet runt, till exempel om man är dement.

​

Kanada

 

Kanadas välfärd bygger till stor del på den liberala välfärdsmodellen. Där är grundideén att man inte ska vara beroende av staten och ansvaret ligger hos individerna. Detta gör att många välfärdstjänster är selektiva. Trots detta är skattetrycket ganska högt, idag är det 31,9% (Carlgren, 2016).

 

I Kanada är tanken att alla ska ha rätt till äldrevård. Därför finns det äldreboenden som finansieras av staten. Det är dock mycket långa väntetider och andra omständigheter för att få en plats på ett sådant. Om man inte lyckas få en plats där och inte har råd att betala själv blir man utan äldrevård, och man får stanna hemma med släkt och familj (Scheffer, 2016). Detta gör att äldrevård är en selektiv välfärdstjänst i Kanada. det vanligaste är dock att man har råd och betalar för äldreboende själv. Det brukar kosta 3000 $ i månaden, alltså ca 20000 svenska kronor (Scheffer, 2016). Då får man boende och två måltider om dagen. För varje behov man har betalar man lite extra. Dessa behov kan vara till exempel hjälp att klä på sig, duscha och så vidare. Detta gör att det ofta blir dyrare ju äldre man blir (Scheffer, 2016). Vill man bo hemma så länge som möjligt finns det även hemtjänst. Detta måste man betala själv och är inte så vanligt (Scheffer, 2016).

 

Jämförelse

 

Själva äldrevården i Sverige och Kanada är ganska lika. Man erbjuds samma alternativ och boendet ser lika ut. Det som skiljer länderna åt mest är hur välfärdstjänsten finansieras. I Sverige är det kommunen och staten som står för de största kostnaderna, vilket gör att de äldre inte behöver betala någon stor summa själv. Skulle det vara så att man ändå inte har råd med det kan man ansöka om äldreförsörjningsstöd, och på så sätt få ekonomiskt stöd (Pensionsmyndigheten, 2016). Ifall samma sak skulle ske i Kanada, och om man inte får plats på ett äldreboende som finansieras av staten finns inget ekonomiskt stöd. Man blir alltså helt utan äldrevård. Detta är den största skillnaden, att välfärdstjänsten är selektiv i Kanada och generell i Sverige.

 

Analys

 

Att äldrevården i Sverige är generell är väl den allra största fördelen, framförallt för fattiga. I Sverige garanteras du få äldrevård och detta måste vara ett lugn för många. De enda som kanske är missnöjda över detta systemet kan vara de rika. Om man hellre vill betala för lite lyxigare äldrevård själv så kan man tycka det är onödigt att betala så pass hög skatt också. Men annat än det är det ingen som förlorar på de systemet vi har för äldrevård i Sverige.

 

I Kanada däremot är det utan tvekan de rika som drar fördel av hur äldrevården är organiserad. I och med att de har en liberal välfärdsmodell är det ofta så det blir. Har man mycket pengar finns det många dyra och lyxiga boenden att spendera sina sista år i. Skattetrycket är ändå ganska högt, men är man rik har man inga problem att betala både dyr äldrevår och skatt.

 

Det är de fattiga i Kanada som får det stora nackdelen. Trots att staten erbjuder äldreboenden som är helt gratis är det väldigt svårt att få en plats där. År 2015 var det fler äldre över 65 år än barn under 15 år (CBC news, 2016). Detta visar hur högt tryck det måste vara när det gäller att få en plats på ett äldreboende. Med tanke på att man ofta behöver vänta i flera år för att få en plats på något av statens boenden skulle det inte vara konstigt om väntetiden ökar ändå mer nu (Scheffer, 2016). Så för en fattig person i Kanada finns det en stor chans att man blir utan äldrevård helt. Detta är en stor nackdel med selektiva välfärdstjänster.

 

860 ord.

 

 

Källförteckning

 

Tryckt material

 

Almgren, Hans, Höjelid, Stefan & Nilsson, Erik (2012). Reflex: samhällskunskap för gymnasieskolan. 123. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Internet

​

Internet

 

Länsstyrelserna (2016) Äldreomsorg

https://www.informationsverige.se/Svenska/Samhalle/Samhallsorientering/Sidor/%C3%84ldreomsorg.aspx (9/12 2016)

 

Fredrik Carlgren (2016) skattetryck-internationellt

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetryck-i-Sverige-och-internationellt/ (11/12 2016)

 

Pensionsmyndigheten (2016) Äldreförsörjningsstöd

https://www.pensionsmyndigheten.se/for-pensionarer/ekonomiskt-stod/ansok-om-aldreforsorjningsstod (11/12 2016)

 

CBC news (2015) More Canadians are 65 and over than under age 15, StatsCan says

http://www.cbc.ca/news/business/statistics-canada-seniors-1.3248295 (12/12 2016)

 

Intervju

Mark Scheffer. Intervju gjord 20/11 2016 via telefon, stockholm-stockholm. (Från Kanada, hans mamma bor på äldreboende i Quebec).