
Health care system Canada
Health care system Sweden
Jämförande text
Sverige
Utifrån de tre välfärdsmodellerna liknar Sveriges mest den socialdemokratiska. Det finns många generella välfärdstjänster, exempelvis barnbidrag, föräldraledighet och dagis. Selektiv välfärd förekommer till viss del. Exempelvis färdtjänst, eller bostadsbidrag som bara ges ut till de som behöver det. Sverige har dessutom ett relativt högt skattetryck, 2015 var det 43,3% (Carlgren, 2016).
Sjukvården i Sverige är till största delen skattefinansierad. År 2014 gick 14% av BNP till sjukvården (Carlgren, 2016). Men patienten får oftast betala en låg avgift också. Om man har behövt söka vård tillräckligt många gånger på ett år så att man kommer upp i ett visst belopp, får man ett frikort som ger en gratis sjukvård resten av året. Har man alltså en allvarlig sjukdom som gör att man behöver mycket vård blir det gratis, vilket gör att även de utan så mycket pengar har råd. Receptbelagda läkemedel är också till största delen skattefinansierade, och ju dyrare läkemedlet är, desto större del betalas av skattepengar. (Heimerson, 2016). Landstingen har ansvar för sjukvården och detaljer för hur det fungerar kan vara olika i olika landsting. Alla under 18 år har rätt till gratis sjukvård, oavsett om man är skriven i Sverige eller ej. Däremot om man är över 18 och vistas i Sverige utan tillstånd har man bara rätt till akutvård (Österberg, 2016).
I Sverige är det många sjuksköterskor som inte får tillräckligt hög lön, vilket gör att det ofta är svårt att hitta folk som kan och vill jobba som det, speciellt specialistsjuksköterskor och barnmorskor. De flesta vill jobba i större städer, och därför är det extra brist på landsbygden (Heimerson, 2016). Dessutom är antalet vårdplatser per capita per sjukhus i Sverige är lägst i Europa, vilket gör att många patienter skrivs ut från sjukhus i alltför instabilt skick (Akner m.fl, 2016).
Kanada
Det råder delade meningar om vilken välfärdsmodell Kanada har. Vissa hävdar att den är liberal medan andra säger socialdemokratisk. Jag tror att det beror på från vilket perspektiv man ser det. Något som ses som socialistiskt i Nordamerika kan ses som liberalt i Norden. Visserligen har de gratis välfärdstjänster som t.ex sjukvård och skolor, men det är inte ovanligt bland dem som har pengar att man betalar för att få detta av bättre kvalitet. Dagis och föräldraledighet är dyrt, vilket gör att nyblivna föräldrar ofta måste börja jobba tidigare än de borde (Marcus, 2016). Skattetrycket i Kanada låg 2015 på 31,9% (Carlgren, 2016), vilket inte är jättehögt.
Sjukvårdssystemet i Kanada kallas för Medicare, och ser inte exakt likadant ut i hela landet. Man har nämligen delat upp det i ett federalt system mellan provinserna och territorierna så att varje område har ansvar för sina delar (healthycanadians.gc.ca, 2016). Sjukvården i Kanada är till största delen skattefinansierad, och därmed gratis för alla medborgare. 2013 gick 10,9% av BNP till sjukvården i Kanada (Karlsson, 2016), vilket är ganska lågt med tanke på att den är gratis. Om det är akutsjukvård man söker kan man få bra och snabb hjälp, men om läget inte är brådskande kan man behöva vänta i månader på vård (Marcus, 2016). Som tidigare nämnts är sjukvården gratis för alla medborgare, men däremot om man inte är skriven i Kanada och behöver vård kan man komma upp i höga avgifter om man inte har försäkring (swedenabroad.com, 2016).
I Kanada tycker de allra flesta invånare att vården är väldigt bra, men efter att det har gjorts vissa ekonomiska neddragningar inom sjukvården har vissa blivit missnöjda. På grund av neddragningarna har det blivit längre köer, och folk har blivit mer missnöjda med hur lite federala pengar som går till sjukvården (Fraser, 2016).
Jämförelse
Kanada och Sveriges sätt att organisera sjukvården är väldigt lika jämfört med många andra länder. Trots att man i Sverige måste betala en låg summa pengar för besök på sjukvårdsinrättningar, tror jag ändå att det faktum att sjukvården är skattefinansierad är den största likheten mellan Kanadas och Sveriges sjukvårdssystem. Att alla får tillgång till den.
Det som skiljer ländernas sjukvårdssystem mest åt är nog skillnaden på sjukvården för de som är, och de som inte är skrivna i landet. I Sverige får man som sagt gratis akutvård vare sig man är skriven i landet eller ej. I Kanada däremot kan det bli dyrt att söka vård om man inte är skriven där.
I övrigt är sjukvårdssystemen väldigt lika, och ofta jämförda med varandra just pga detta. Kanada har nämligen haft Nordens länder som förebild för hela välfärden (Marcus, 2016).
Analys
I Sverige är det som jag nämnde tidigare brist på barnmorskor runt om i landet, vilket kan påverka mödravården negativt. Ett problem som förekommer inom både Sveriges och Kanadas sjukvård är att man ibland får vänta väldigt länge på vård om det inte är akut livshotande (Marcus, 2016, Heimerson, 2016). Det är ofta långa köer till exempelvis operationer i båda länderna. I Sverige beror det ofta på att det finns för lite personal tillgänglig, och i Kanada på att sjukvården inte får tillräckligt mycket federala pengar med en växande och snabbt åldrande befolkning. Att det finns för lite personal i Sverige kan också bero på att för lite pengar går till sjukvården, eftersom det påverkar deras löner.
Den största fördelen med både Kanadas och Sveriges sjukvårdssystem är att ens personliga ekonomi inte spelar någon roll, man får tillgång till bra sjukvård oavsett eftersom den är skattefinansierad och man inte behöver någon extra försäkring genom arbetsgivare för att få vård. Alltså ruineras man inte om man får en allvarlig sjukdom, vilket inte är ovanligt i många andra länder.
Välfärdstjänsten sjukvård är alltså väldigt lika i Kanada och Sverige, och trots vissa problem är det ändå två av de ledande länderna i världen inom sjukvård.
Källförteckning:
Internet:
Carlgren, Fredrik (2016) Skattetrycket
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/Offentliga-sektorns-utgifter/ (2016-04-13)
Österberg, Lars (2016) Vårdguiden
http://www.1177.se/Uppsala-lan/Regler-och-rattigheter/Vard-i-Sverige-om-man-ar-asylsokande/ (2016-11-08)
http://healthycanadians.gc.ca/health-system-systeme-sante/system-systeme/about-apropos-eng.php#a2 (2016-08-22)
Karlsson, Lena (2016) Landguiden
http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/Kanada/Sociala-Forhallanden (2016-02-17)
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Ottawa/Reseinformation/Reseinformation-Kanada/ (2016-09-22)
Gunnar Akner, Christer Andersson, Niklas Ekerstad, Mats Eliasson, Yngve Gustafson, Bengt Järhult, Christer Petersson, Johan Tjärnström, Bengt von Zur-Mühlen, Hans Wingstrand (2016) SvD
http://www.svd.se/styrningen-i-sjukvarden-har-blivit-ett-hot/om/debatt (2016-07-24)
Fraser, Laura (2016) CBC News
http://www.cbc.ca/news/canada/toronto/ontario-health-care-hoskins-1.3812004 (2016-10-19)
Intervju:
Heimerson, Inger. Intervju gjord 2016-12-15. (Läkare på Folkhälsomyndigheten)
Marcus (anonym). Intervju gjord 2016-11-23. (Professor på ett universitet i Kanada)